Belgien- Zuuthoeve

Hej!
Vi är nu inne på tredje och sista praktikveckan här i Belgien och om tiden gått fort?! Långa, tuffa dagar har gjort att vi glömt av lilla bloggen så vi tänkte sammanfatta lite kort om vad vi gjort de två första veckorna och vad det är för ställe vi är på.

Vi är två hästtjejer från åk3 som har praktik tillsammans i ett tävlings-, hingst- och avelstall. Anläggningen är otroligt stor med fyra stallgångar med ca 12-16 boxplatser vardera som är i bruk. Stallgångarna är uppdelade i olika kategorier, kortdraget så är en stallgång till för sporthästarna, en stallgång för ston med föl, en med inhyrda ponnysar och två för inhyrda hästar. Det finns även en mindre avdelning som är avsedd för hingstarna. För tillfället står det sex stycken hingstar uppstallade. Stallarna har även flera solarium, spolspiltor och uppbindningsplatser för grooming. Det är ett väldigt flott ställe!
Anläggningen har en gräspaddock, en sandpaddock och ett ridhus, en stor cafeteria där vi äter lunch, flera sadelkammare, foderkammare, ett kontor och även en lägenhet är inbyggd i det stora stallet (där sporthästarna, fölstona, hingstarna, ridhuset och cafeterian finns till).
Det går ca 30-35 hästar ute på bete ännu, både unghästar, hingstar, äldre ston, ungston etc. Alla ”kategorier” uppdelade i olika hagar såklart.
Det finns också två stallar till bredvid bonadshuset, ett som inte är i bruk och en lösdrift för gårdens småsmå hästar, det kallas för ”Mini-Zuuthoeve” 😀

Som ni hör så är det ett fantastiskt stort ställe, med mycket att göra.
En vanlig dag börjas med fodring och påströ till alla hästar. Man mockar nämligen inte varje dag, utan strör på mer halm varje dag i 14 dagar tills man helt enkelt tömmer ur boxarna och lägger in en helt ny halmbädd. Med så många olika stallar så går det på rullande schema så det gör vi varannan- var tredje dag. Det är faktiskt inte så ohygieniskt som det låter.
När fodring och ströning är klart sopar vi alla stallgångar och tar oss ofta tiden att stanna upp och mysa med fölisarna 😉
Efter detta är färdigt brukar klockan närma sig 10 och vi tar oss en välförtjänt fika paus, lite socker i kroppen och vi är redo för vad som komma skall. Det är väldigt olika hur dagarna ser ut men vi räknar upp några saker så ni ändå får en liten inblick i vårat arbete.
Hingstarna går ca 1,5 timme dagligen i skrittmaskinen och turas om att gå i en hage så det är mycket gåendes fram och tillbaka med dessa genom dagarna.
Ibland får vi turen att longera några hästar, både sporthästar och hingstar.
Eftersom det finns så många hästar så är det ett ständigt byggandes av hagar, vilket vi tillbringat säkert fyra hela dagar sammanlagt.
Det finns en tjej, dotter till ägaren av gården, som rider de hästar som behövs ridas varje dag. Vi brukar hjälpa henne att vinna tid genom att slänga in hästar i duschar och solarium efter hon har ridit så hon snabbare kan sätta igång med nästa häst. Att hon är en otroligt duktig ryttare måste självklart tilläggas!!
Mitt i allt detta har vi lunch, men innan vi får äta ska hästarna lunchfodras strax innan 12. Då är det endast sporthästarna och hingstarna som fodras med krafft och lucern.
När vi ätit lunch fortsätter vi med vad vi gjort tidigare under dagen, och det flyter på ganska bra tills klockan är halv 4 då vi börjar med att fodra fölstona och sedan resten av hästarna. Efter det är klart får vi sluta för dagen!

Vi ska försöka uppdatera bättre den sista veckan, känns som det är lite mer spännande saker på gång här!

/Alicia och Yvette

Nu har vi varit här i 2 veckor och ger oss in i sista veckan!! Så nu är det dags för slutspurten👍🏻
De första två veckorna gick så himla snabbt och det känns som att jag bara har varit här i några dagar.  Jag bor i en fantastisk familj som består av en mamma och två döttrar, är jätte glad att jag hamnade i en så bra familj för det var familjen och att bo själv som jag var mest orolig för inför denna resan.

I familjen så har de två hundar, tre katter, undulater och höns man känner sig aldrig ensam.

När det kommer till min praktikplats så är jag på samma veterinär klinik som Moa Blomstedt fast jag är på smådjur medansvar hon är på häst, fast jag har dock fått varit med lite på häst kliniken när det inte har funnits arbete till mig på smådjurskliniken☺️

Det finns inte så mycket att göra på en klinik som praktikant så det blir mycket att städa, vika/stryka kläder, observera och ibland assistera inför,under och efter operationer. Men en sak som jag gör varje dag är att jag viker overaller😂

Det häftigaste jag har fått göra var att jag fick assistera vid kastrering av en storhäst, sedan har jag även fått Observera en amputation av en tå på en hund och kastrering /sterilisering av katter och hundar.

Hälsningar Moa Stensson i Belgien!!😊😊 Läs mer

Belgien

Jahapp nu här ca halva tiden gått och känns som att vi precis kom hit. Jag längtar inte hem känner att jag skulle kunna vara här längre en 3 veckor. Min värdfamilj är jätte roliga och trevliga, det behövs när praktiken inte har varit så jätte rolig. Då jag har upplevt att den delen utav Natuurpunt (Naturorganisation) i natur förvaltningen. Inte varit så proffsiga, i början när jag träffade  arbetarna, så verkade de slöa och inte känn för sitt jobb. Men efter halva tiden har jag fått se att de ändå har känn. Men det jobbigaste med denna praktik är att vi har hela tiden haft svårt med kommunikation då de inte kunde mycket Engelska. Min mentor hade svårt att ge mig uppgifter och verkligen säga åt mig vad jag ska göra. Så det blev mycket som att jag bara följde med strömmen som jag inte gillade. Samt under hela tiden har vi bara klippt gräs i skogar och plätter. Men nu har jag lyckats att få byta så på måndag ska jag till en veterinär och känner mig mycket taggad. Men det har inte bara varit tråkigt på praktiken, då jag har fått varit på deras center. Där jag fick träffa 2 extremt professionella chefer, som har visat mig runt områdena där de jobbar. Har fått se mycket natur som existerar i Flanders och det är super fint och härligt! Nu längtar jag tills imorgon och fredag då jag ska till dessa centrum igen innan jag byter praktik.

Jag känner att jag inte gjort något extremt spektakulärt förra helgen. Men vi åt en stor brunch som de alltid verkar göra i min familj under helger. Sedan så tog vi det lungt ett tag tills vi åkte in till Geel. I Geel köpte vi choklad på en chokladaffär, chokladen var jättegod! Sedan gick vi på en andra världskrigs parad där de hade massor med intressanta fordon. Är mycket intresserad utav fordonen ifrån WW2. Fick se en utav de minst använda fordonen som är värdelös, gamla men fina bilar och massor mer. På söndagen så tog jag och min värd en lång promenad runt en sjö med deras hund Angele, juste glömt att påpeka att de har tre hundar alla jätte trevliga.

Annars är Belgien ett intressant land, de gillar sina frituur som är kända för sitt friterande, som är utspridda över Belgien. De är beroende utav att bygga så stora och ”onödiga” hus. Deras språk är luddigt att höra men mycket lättare att läsa. Naturen är hoptryckt på små områden vilket gör de fyllda utav olika arter utav träd och växter.

Nu taggar jag inför helgen då vi pratar om att åka in till Antwerpen och åka till en nöjespark i Lichtaart.

Första tiden i Belgien

Nu har nästan halva tiden i Belgien gått! Dagarna flyter ihop och det känns som att jag har varit här i kanske två dagar? Samtidigt som det känns som att jag har varit här i flera månader. Konstig känsla. I alla fall så tycker jag att det flyter på bra här! Min värdfamilj är hur trevlig som helst. Jag bor i ett väldigt fint hus och familjen har även två jättemysiga katter, så det känns lite som hemma. Den största skillnaden från Sverige är att här är det människor ÖVERALLT och hus ÖVERALLT. Det kanske känns så för att jag hemma i Sverige bor på landet, men en vardagsmorgon på stationen i lilla Geel känns som typ rush hour på Stockholms tunnelbana. Det är lite krigisk stämning och dom övergångsställen som finns används aldrig. Annars är det inte jättemycket skillnad faktiskt, maten är ganska lik (förutom att här äter man gärna majonnäs till allt, jag vägrar), och vissa ord i det flamländska språket är ungefär samma! I helgen var vi i alla fall i Holland och åkte vattenskidor, jätteroligt var det! Vi var också i en stad som heter Leuven. Mamman och pappan från min värdfamilj hade blivit bjudna på en cykeltur runt staden och jag hängde med för att det var tydligen en stad värd att se, och det var det verkligen! Sjukt häftiga byggnader från medeltiden och naturen runt om man också jättefin. Totalt cyklade vi runt 3 mil, galet!!

Praktiken då. Jag praktiserar ju då på en hästklinik och måste säga att det är väldigt intressant! Veterinärerna på kliniken är väldigt duktiga och trevliga så det känns skönt. Dom flesta kan bra engelska. Dock finns det inte alltid jättemycket att göra då det är en ganska liten klinik. Jag tar hand om hästarna som står här, städar, städar och städar lite till. Men under undersökningar så får jag alltid vara med och titta och assistera när det behövs. Det är dock så himla trist att jag inte förstår språket. Som sagt så pratar dom ju bra engelska, men när dom har klienter här så pratar dom på sitt språk och jag missar en himla massa information. Jag får en kort summering och ställer eventuella frågor efter att klienten har åkt hem, men som sagt så missar jag väldigt mycket. Men annars så får jag vara med på väldigt spännande saker, så som ultraljud, röntgenundersökningar och operationer. Operationerna är jätteintressanta och hittills har jag sett tre stycken hästar som opererats på grund av stämbandsparalysering (struppipning), två kastreringar, fyra fall av OCD (lösa benbitar), en operation då man var tvungen att ta bort ena ögat på hästen och en operation då man avlägsnade en stor tumör från hästens huvud. Operationerna är helt klart roligast under praktiken, veterinärerna känns otroligt proffsiga och det är en sån rutin runt det hela, alla vet precis vad som ska göras och vem som ska göra vad. Förutom jag som bara står där som ett fån och typ hoppar in lite ibland, men jag gör det jag kan haha. Jag hjälper mest till att förbereda hästen inför operationen, och idag fick jag även ta hand om hästarna vid uppvaknandet. Det innebär i princip att se till så att hästen inte skadar sig själv då den vaknar upp, det brukar bli ganska dramatiskt men alla gånger jag har varit med har det gått bra.

På plats i Belgien

Nu så är alla elever på sina praktikplatser och det fungerar jättebra. Lite trixande och fixande och lite ändringar här och där, så blev det superbra. Geel har levererat varmt och soligt väder denna vecka, en riktig sensommar, och det är underbart att kunna sitta ute och äta lunch.      Sint-Jozefinstituut och skolans lantbruksdel har också fått nya lokaler med nya klassrum för kemi/fysik/biologi och med nya utrymmen för akvarium och reptiler. Kul att få se och ta del av deras utveckling. Djurdelen har de flesta eleverna, vilket vi också på Kvinnersta har.

Vet att Emil, Alicia, Yvette, Moa och Moa har haft bra arbetsdagar och att de läst sig massor av nya saker och fått smaka på belgisk god mat i sina familjer och ser nu framemot att få läsa allt om vad de lär sig på sina praktikplatser. Allt gott // Anki

Reseberättelse Finland

Söndag; Vi alla (förutom Anton) möttes upp på Centralstation i Örebro kl 15:30 innan vi började rulla mot Stockholm. Vi som åkte därifrån var Alexander, Kajsa, Thomas, Tobias, Dennis och Mika. På vägen såg vi en massa överkörda djur (mest grävlingar). Vi plockade upp Anton i Läggesta och fortsatte sedan mot Stockholm. Allsångmodet startade. När vi kom fram till båten så checka vi in på rummen, åt, kolla runt på båten och intog sängen lite för sent.

Dagens lärdom; Det är dyrt att handla på båten.

Måndags; Vi var uppe med tuppen och kom in till Åbo vid 7 tiden. Då fortsatte vår bilresa mot Ähtäri med ett stopp för frukostköp utanför Åbo. Allsången fortsatte under 31 mil fram till skolan. Mesta dels av tiden var det bara jag (Kajsa), Thomas och Alexander vakna, de andra sov så sött så. Framme på skolan vart det lunch direkt för klockan var närmare 12. Efter lunchen fick vi våra rum och sedan blev det en tripp till skogen för att kolla när de plantera samt höra lite om Finsk skog. Där fick även Ungerskaläraren sitt smeknamn ”MuddySocks” då hans skor gick sönder så han trampa runt med raggsockorna i leran. Sedan fick vi sitta inne, ha en teoretisk lektion angående Finlands skog. Sen var det middag och efter det fick vi ro kyrkbåt på sjön bakom skolan. Det var väldigt kul och även svårt.

Dagens lärdomar; Finland är en timme före i tid. Går man av så tidigt var det en bra idé att skippa frukosten på båten och köpa på land istället. Kyrkbåten kräver väldigt mycket samspel. Finska maten var rätt smaklös. Finland har 70% tall, 20% gran och resten löv. Medelboniteten runt skolan var 4,5m3/ha.

Tisdags; Frukost kl 7:30 sedan åkte vi buss 1h och 45min till Seinäjoki och kollade på tävlingarna Taitaja 2016. Lunchen tog vi runt 11-12 och fortsatte sedan kolla runt på tävlingarna. Det fanns grenar i nästan alla praktiska utbildningar bland annat skog, snickeri, stensättning, kakelsättning, bakning, frisering, syning och styckning. Sen blev det en kultur vandring i Seinäjoki. Alvar Aalto. Det var allt. När vi var lite jätte hungriga satte vi oss i bussen och åkte mot ett hotell (klockan var 18:30 när vi åkte). Vi fick inte maten på tallriken förrän klockan 20.00 så gissa hur hungriga vi var efter att ha gått totalt 12 km den dagen. Vi körde Kahoot under efterrätten och det var faktiskt kul men svårt då frågorna var om Finland. Maten var i alla fall väldigt god och vi åkte mätta och belåtna tillbaka till skolan kl 22.00. Strax efter en timme senare var vi hemma och det var direkt sängen för oss alla.

Dagens lärdomar: Kahoot, en enkel och rolig grej att använda. Taitajas skotarkörning var 1,5 timme och det var bara en av de alla grenarna. De andra var att hitta felet på en skördare, köra skördarsimulator. Sedan växla till skotare och skota efter sig själv och en gren till.

Onsdags; upp 7:30 igen, frukost och sen satte oss i bussen mot skogen och kollade på olika markberedningstyper. Ena var med grävare och andra med skotare. Den med skotare spotta även ut 300g frön/ha. Hem för lunch, ut igen och plantera tallplantor. Vi var lite handledare åt österrikarna och ungrarna som aldrig hade planterat på detta vis innan. Sen hem, åt igen och sedan buss ännu en gång. Denna gången mot Ähtäri Zoo för att inta en höghöjdsbana vid namn FlowPark. Vi fick sätta på oss sköldpaddshjälmar och ett sele sen var det bara att klättra. Vi var 10-15 meter upp i träden och balansera på vajrar, plattformar som hängde i vajrar osv, väldigt nervkittlande och otroligt roligt. Vi klättrade i 2-3h och sedan åkte vi mot en restaurang och åt, vi var ju självklart hungriga igen och skolan hade ont om mat vid 21 tiden. Hemma duscha vi alla, sedan vart det allsång med Thomas på gitarr.

Dagens lärdomar: Höga höjder är rätt så läskigt, speciellt när man riskerar att ramla ner och dö. ”En sådan här klättring lindrar höjdskräck” säger Thomas och anser att han gjort ett skogligt ordspråk. Du tränar i princip hela kroppen också. En markberedning med grävare kostar 3000kr/ha och en hektar tar 3-5h, skotare 2000kr/ha. Miljötänket med skotaren var lite halvt då hans trailer var helt nersölad med hydralolja. Men det var lugnt, det fanns gott om dunkar på trailern att fylla på med. Gött ljud på 1710 med raka rör.

Torsdags; Frukost 7;30 (igen). Sen buss 2h för att kolla på en mumlande gubbe som prata om hur de sår plantor. På plantskolan berätta de att de endast behandlar plantorna med en kemiskbehandling mot snytbaggen. Sen lite mera buss till en nationalpark, där var det soppa och någon udda bulle. I nationalparken vandrade vi 6,5 km och kolla på två stora träd. En var 136875+94 dagar (för skottåren alltså), levande och 4,5m3. Du får själv räkna ut hur många år trädet var. Det andra dog 2004. Det var väldigt mycket myrar där så vi fick gå på spänger. Vi tappade bort den österrikiskelärare Muddysocks nya huggarstövlar höll hela vägen. Sen åkte vi tillbaka till skolan, åt och chilla. Killarna gymma och brottades. De hade även sönder gymmet för finnarna. Starke-Thomas drog av bultarna som den satt med i golvet. Men det var faktiskt Dennis som gjorde förarbetet så gubben kan inte bli för stöddig. Sedan brottades de, Tobias tog ner alla (konstigt, han är brottare) förutom Mika och mig,  jag bröts hans armar lika lätt som om de vore tändstickor. De flög åt alla håll och kanter pojkarna när Tobias var i farten. Men Anton han, han bröt Thomas revben. Benknäckar-Anton.

Dagens lärdom: Akta dig för Anton.

Fredags (idag); Upp, gissa vilken tid, för frukost. Sen vart det finska lektion. Vi är nu 7 äkta finnar allihopa. Smälter in utan problem. Bara Mika går först och presenterar sig vill säga. Sedan åkte vi till Ähteri Zoo igen. Denna gången besökte vi faktiskt Zoot. De hade 60 olika djurarter och totalt 300 djur. De hade bara nordiska och asiatiskt djur, såna som trivs på vår breddgrad alltså. Ähtäri är med i ett samarbetsprojekt med olika djurparker för att behålla de utrotningshotade djuren. Kolmården och Nordens Ark är med i detta. Vi såg en snöleopard, massa björnar, rödapandor, älgar, vitsvanshjortar osv. Sen mot skolan för mat (som faktiskt var otroligt god) innan vi packa det sista och påbörja resan hemåt. Nu ligger alla killar och gubbar i baksätet och sover som vanligt. Jag har det lite körigt att skriva just nu, vägen är väldigt kurvig så jag lär sluta. Puss och kram från oss alla till er alla, ha et riktigt bra liv! – Kajsa

Dagens lärdom: använd inte datorn när ni kör, barn.

Speciella tack till Esa och Seppo som har vart så fruktansvärt tillmötesgående och tagit hand om oss precis varenda minut, vi har ju knappt haft någon fritid. Ni äger.

 

Hälsning från hästjejerna i England

Hej, Hej Sverige! Nu är vi inne på våran andra vecka här. Man har kommit in lite bättre i rutinerna nu, det känns som att man jobbar och har något att göra istället för att bara stå och vänta på uppgifter. I början när man inte känner till alla rutiner så vågar man ju knappt ta i något. Det är lite skillnader i England jämfört med hemma i Sverige, bl.a. då att hästarna står inne nästan hela tiden, undantag för lektion eller att gå i skrittmaskinen. Det är några hästar som får gå ute några timmar om dagen, bl.a. fölstona och unghästarna. Eftersom hästarna står inne så länge så mockar man väldigt mycket. Eller ja, man mockar morgon (och kväll? Vet inte, får kolla det) sedan så hämtar man en mockhink och plockar upp skiten (skip out”) under dagen och i stort sett varje gång de är inne hos hästen för att borsta, rida osv. Sedan går hästarna här på någon form av fri tillgång, d.v.s. när man fodrar så slänger man in en famn full  med hö som man bedömer räcker till nästa fodring, lite skillnad från foderstats lektioner på hästkunskapen! 😉

Idag skulle vi ha ridit för första gången hit hills men det verkar inte riktigt bli något med det, inte än iaf. Vi har nämligen schemalagt att vi ska rida 1 gång i veckan, men jag skulle inte säga att vi red förra veckan direkt. Vi hade då våran ”Riding Assessment”, d.v.s. de ville se oss rida. (Typ, Start, Stopp, Sväng och rida alla gångarter) Det hade dom inga problem med men våra hjälmar var tydligen inte godkända så vi skulle få låna hjälmar, då verkade det inte som något problem. Idag fick vi veta att de tydligen inte har några hjälmar att låna ut eftersom de heller inte är godkända, så vi får se hur det blir med det.

Så istället för ridning idag fick vi hjälpa till att pyssla om en stackars åring som de hittat springandes vid vägen. (Som polisen tänkt skjuta…) Stackaren var helt ingrodd av skit och bajs, väldigt tanig och dan men jättetrevlig och lätthanterad. Efter ett bad så såg hon riktigt vacker ut. Hon döptes snabbt till Whinnie the poo eftersom ho gnäggade hela tiden och var täckt av bajs. Sedan fick vi som en liten ”teori lektion” av veterinären som gick igen lite saker med oss och Heidi blev ofrivillig volontär till att injeksera hästen med preparat mot parasiter.

Hur är aprilvädret därhemma? Själv har vi nästan Sommar, Sol och Bad känsla här i England. Vi har haft det väldigt soligt med extremt lite regn. Rätt underbart om man får säga det själv.

// Johanna & Heidi

Bye bye Gurteen College

Hej!

Som avslutning på vår fantastiska resa åkte vi igår till Athlone och bowlade med hela gänget från Gurteen College. Det blev en kväll med både skratt och tårar och vi tog farväl av alla våra fina vänner. Vi har haft en underbar tid på Irland och ångrar inte en sekund att vi åkte. Vi har lärt oss mycket, blivit rikare på kunskap och utvecklats som personer. De kontakter vi har fått här är ovärderliga och kommer absolut komma till användning i framtiden, på ett eller annat sätt.

Vi har sett både likheter och skillnader när det gäller hästhållning i Sverige jämfört med Irland. Den största skillnaden är att Sveriges djurskyddslagar är mycket strängare än Irlands, till exempel är det helt okej att hålla hästarna inomhus hela dagarna. Vi har även märkt att de undervisar på ett annat sätt på Irland i och med att ridningen är inriktad på främst hoppning. Upplägget med utbildningen skiljer sig också från vår gymnasieutbildning då eleverna kan välja hur många års utbildning de vill ha, beroende på vilka kurser man vill läsa. De praktiska och teoretiska kurserna är uppdelade på olika år, exempelvis 1:a och 3:e året består mest av praktiska kurser. Däremot är den dagliga skötseln av hästarna i stort sett densamma som hemma i Sverige, exempelvis fodring, ryktning, motion och hälsovård.

Att åka på utlandspraktik får en att inse att det finns mycket att lära från andra kulturer och att det inte är så farligt med nya människor och annorlunda språk. Det är helt otroligt att vi får chansen att göra detta och vi känner oss så tacksamma. Till alla som går på Kvinnerstagymnasiet: ta chansen och ÅK på utlandspraktik! Det är det bästa ni kommer göra under er gymnasietid och vi lovar att ni inte kommer ångra er! Tack för att ni har följt oss under dessa tre veckor. Ses snart!

Karolina & Ebba

13016303_10201719923997909_14670422_o

Kildangan stud och Crosscountry

Hallå där hemma! Nu är det inte många dagar kvar tills vi lämnar Irland vilket är väldigt tråkigt… Vi hade gärna stannat här längre. Men tiden går fort när man har roligt!
Som Karolina skrev i sitt förra inlägg så är människorna här helt underbara, man önskar ju verkligen att dom kunde följa med oss till Sverige! Men men…

Igår var vi på utflykt till Kildangan stud. Det är ett av Europas största stuteri och hingststation. Wow säger jag bara! Det stället var helt fantastiskt! Så flott och så stort och herregud vad vackra hingstar vi fick se. Och självklart var vi där tillsammans med våra fantastiska nya vänner här från Gurteen Collage.

Idag började vi dagen med crosscountry, vilket var fantastiskt roligt och fartfyllt! Både jag och Karolina red därifrån med ett stort leende. Karolina hoppade en häst som hon har suttit ganska många gånger på nu och dom gör ett superbra jobb tillsammans! Själv fick jag hoppa en häst som jag aldrig suttit på tidigare men hon skötte sig galant hon med!
Nu laddar jag om för nästa ridpass. En utav eleverna här har låtit mig rida hans häst den här veckan och det går mycket bra det med!

See you soon// Ebba

Jag och Caruso på crosscountry banan

Jag och Caruso på crosscountry banan

 

Efter regn kommer solsken

Hej igen!

Nu har vi bara en vecka kvar här på Irland och man börjar äntligen känna sig lite hemmastadd. Människorna här är helt underbara och vi har fått många vänner bland eleverna. Det finns alltid någon som man kan umgås med och det känns som vi passar in ganska bra i den gemenskap som redan finns här. Idag har det varit helt underbart väder med strålande sol och riktig vårvärme. Vi spelade fotboll efter skolan och det var så skönt att komma ut och röra på sig lite. Tänker mig att det börjar bli varmare där hemma också…

Förra veckan kom ett gäng elever med sina lärare från Sverige och de ska stanna här i två veckor. De är från Realgymnasiet i Malmö och en av lärarna har undervisat på Kvinnersta förut. Hon heter Annika och kände mycket väl till våra hästlärare som vi skulle hälsa så mycket till! Det är roligt att det är så många svenskar här och de är också jättetrevliga. Deras skola ligger mitt inne i stan så de är inte alls vana vid alla djur och den här miljön. Jag kan tänka mig att de har lite svårare att anpassa sig än vad vi har haft.

Jag vet inte om man kan skylla en förkylning på vädret men jag var sjuk två dagar förra veckan när det var kallt och ruggigt. Sen lyckades jag smitta ner Ebba också så hon har varit sjuk i två dagar nu. Men hon är på bättringsvägen och jag är i princip frisk. Ser fram emot den här sista veckan som förmodligen kommer spenderas mestadels i stallet med härliga människor!

Hälsningar Karolina